YFS

Ystadortens Fiskevårds- och Sportfiskeklubb bildades den 4:de april 1949.Nybroån, som före det moderna samhällets utbyggnad var en mycket fiskrik å, drabbades hårt av utsläpp från industrier och samhällen. De svåraste föroreningarna kom från sockerbruket i Köpingebro och Tomelilla samhälle. Andra föroreningskällor var en jästfabrik, en stärkelsefabrik samt jordbruk.

Då arbetet med Nybroån startades, var långa sträckor starkt förorenade. Ån var i så dåligt skick att ingen regelbunden reproduktion av havsöring förekom. Havsöringen var under en 20-årsperiod i stort sett helt utslagen i Nybroån. Fiskevårdsarbetet inleddes under den då nyvalde ordföranden, Nils Ehnbom.

Ett stort antal arrendekontrakt skrevs med fiskerättsägarna i Nybroån. Föreningens medlemmar utförde ett enormt arbete under många år. Efter påtryckningar från Nils Ehnbom, började såväl Köpingebro sockerbruk, Tomelilla samhälle och Ystads stad också att stödja arbetet. Sockerbruket slutförde utbyggnad av kulvertering 1967. Problemet med det varma och syrefattiga spillvattnet var sålunda löst. Även kommunerna har deltagit med utbyggnad av spillvatten och avloppsnätet.

En egen kläckningsanläggning för havsöring byggdes vid Munkamöllan. Efter något år visade sig denna inte hålla "måttet", varför en ny byggdes uppe i Fyledalen. Den första låg alldeles intill ån, medan den andra låg i ett mindre men aldrig sinande källflöde till ån.

Den senare hade en kapacitet på ca 250.000 st yngel per år. Yngel och rom köptes även in från Verkeån. Arbetet var långt ifrån problemfritt. Flera gånger slogs de utsatta ynglen ut av föroreningar, men arbetet fortsatte oförtrutet. Under denna period sattes mer än sex miljoner yngel ut i Nybroån och dess biflöden. Havsöringen började så försiktigt att återvända för naturlig reproduktion i ån. Vid det tidigare avelsarbete lades det vinning om att framförallt odla fram den särskilda "Nybroåöringen", en havsöringstyp med färre antal fläckar utmed sidorna.

En stor årensning utfördes 1973, då en sträcka på 7 km av ån åtgärdades. Efter rensningen lades över 700 kubikmeter sten ut för att skapa ståndplatser för öringen. Fram till 1988 hade föreningen satsat ca: 900.000 kronor på fiskevårdande åtgärder.

Icke till någon del ingår någon ersättning för frivilliga arbetsinsatser på minst 25.000 arbetstimmar i denna summa. De senaste fem årens mycket omfattande fiskevårdsarbeten har genererat mängder av positiva resultat.

Det startade 1994 med stora rensningsarbeten på kortfiskesträckan. Grävning, utläggning av ståndstenar, säkringar av en del kurvor och upprensning över huvud taget gjordes. För att hålla denna sträcka i toppskick för de fiskande, läggs det årligen ner många hundra frivilliga arbetstimmar i underhåll.

Året därpå 1995 åtgärdades vandringshinder i Kullemöllaån. Denna å, rinner till uppe i Fyledalen. En ca 20m lång kulvertering avlägsnades och ersattes med en naturlig forssträcka. Flera kilometer lek och uppväxtområden blev åter tillgängligt för havsöringen. Vid nästa projekt 1996 åtgärdades vandringshinder vid Allevadsmölla och Munkamöllan. Åtgärderna resulterade i att havsöringen nu kan vandra obehindrat förbi fallen, oavsett vilket vattenflöde som råder. Detta är en mycket viktig strategi, för att fisken skall komma längst ut till de yttersta förgreningarna i vattensystemet och nå de värdefulla produktionsplatserna där.

Efter dessa arbeten, satsade föreningen 1997 sina resurser på att inventera den viktiga reproduktionsån Trydeån. Inventeringen gjordes mycket grundligt vilket resulterade i en omfattande och viktig information om åns status.

Årets stora projekt 1998, var åtgärd av vandringshinder vid Köpingemölla. Detta var den sista stora ”proppen” i åsystemet. Den gamla laxtrappan byttes ut mot en naturligare c:a 200m lång forssträcka. Så att fisken kunde simmande ta sig förbi, i stället för att hoppa i fallet med svårigheter beroende på vattenflödet.

1999 firade Y.F.S. 50-års jubileum då Y.F.S. Lät tillverka ett eget klubbemblem i tyg till medlemmarna att bära och samtliga medlemmar som medverkat genom åren fick sina namn ingraverade på silver plåtar som sedan fästes på en fisk snidad i trä. Årets stora projekt var inventeringen av Örupsån gjord av fiskeribiologen Robert Versa. Alla mins den stora stormen på hösten som blåste sönder kassodlingarna över i Danmark och släppte loss närmare 1000 ton feta regnbågar varav åtskilliga ton steg i Nybroån.

År 2000 mins alla som regnbågsfiskets år. Närmare 1126 st feta regnbågar landades i Nybroån med en vikt på mellan 3-7 kg. Det var samma år som 60 % av taket på fiskvillan ramades av höststormen och fick vingar.

År 2001 fick Y.F.S. en ny fiskräknare monterad uppe i Sockebrucket så nu hade vi bättre och säkrare kontroll på öringen när den vandrade upp från havet på höstarna för sin lek.

2002 var året när trappan i Barevad förändrades till en fiskväg för öringarna.

2007 året då sträckan mellan broarna blev bemannad av får som hjälpte till att skörda björnlokan som hade rotat sig på området. Samma år gjorde medlemmarna en stor insatts på sockerbrukets mark genom att röja upp alla stormfällda träd som låg över ån.

2009 lades ut c:a 60 ton lekmaterial vid gamla lekplatsen och uppöver, vilket visade sig senare på hösten hade gjort nytta för den lekande öringen.

2010 fortsatte Y.F.S iordningställande av lekplatser denna gång uppe vid Köpingemölla. Ett par hundra meter förberedes till utläggning av lekmaterial. C:a 40 ton lekmaterial lade ut innan hösten och öringen kom, och därtill planterades ett 20-tal alar för beskuggning av området.

2011 lades ytterligare 60 ton lekmaterial ut på Köpingemölla området vilket åter har gjort sträckan brukbar för öringlek. C:a ett 80 tal alar planterades på den nedre sträckan av Nybroån som med tiden kommer att beskugga ån och hindra växtligheten.

Åren framöver kommer Y.F.S att iordningställa flera lekplatser och förbättra ytterligare för havsöringen i Nybroån.

Fiskevårdsfilosofi

Den nya tidens fiskevårdstänkande förgrenar sig mycket längre ut i vattensystemen än tidigare tankegångar. För att nå ända fram, med sina ambitioner och strävanden, i modern fiskevård krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Detta är "hörnstenen" i vårt tänkande.

Målsättning

Att med gemensamt arbete skapa rätt och bra förutsättningar för fisk och fiskare.

Svenk Fiskeri tidskrift 1966 (klicka för att läsa)

BarevadFoto: Tomas Lindholm

Grävmaskin drar upp trädFoto: Tomas Lindholm

HavsöringslekFoto: Tomas Lindholm

ElfiskeFoto: Tomas Lindholm

Sommar i fårhagenFoto: David Altengård

SnödropparFoto: Tomas Lindholm